Jag kommer ingenstans.

Är helt slut..Värk och tröttheten har verkligen omslutit mig på alla sidor.

Mitt älskade Bilda..Mitt projekt som jag gärna vill fortsätta med. Suck.

Tålamod det har jag fått lära mig genom alla år.

Tålamod är dygdens lön sägs det.

Ibland har jag dock önskat att jag kunde lägga mig på golvet och bara balla ur och skrika som ett litet barn för att få reaktioner.

När jag tänker tillbaka så finns det ett par tillfällen då jag skulle ha gjort det, jag skulle ha spelat lite galen för att få hjälp.

Nu gjorde jag inte det. Jag bet ihop och visade tålamod.

Var det en belöning för att få ett erkännande i dygd. Nej det var ren uppfostran. Att inte ställa till det och lita på att dom, de lärda,att de visste mer om mina barn än jag.

Nu vet jag bättre.

Nu skulle jag kunna spela galen för att få hjälp.

Därför att jag vet bättre. Jag har mer självkänsla och dessutom vet jag hur systemet fungerar.

Jag ger inte upp. Jag måste bara använda mig av mitt tålamod till kraften kommer tillbaka.

De som hörs bäst.

Syns bäst får hjälp.

Sinnesrobönen

 

Love

19 oktober 2011 12:04

Hej kära vän!
Vi får stötta varandra och be om hjälp från ovan för han hör och förstår när vi inte orkar längre.
Man får kraft över det normmala. Jag är i samma situation som dig ingen ork, allt är jobbigt, tårarna rinner, oron värker och problemen verkar olösliga. Många år som man kämpat för hjälp åt sina barn och nu kommer reaktionen.
Håll inte igen längre utan skriv och prata av dig.
Barnen är ju det bästa man har och som mamma gör man allt för dom men vem hjälper dig.
Jag skickar en stor tröstkram och hoppas du snart kan få må bättre.
Love.

 

Gerd

19 oktober 2011 12:04

Vi borde alla ta del av Sinnesrobönen, för den säger så mycket.
Här väntar jag på min älskling....
Varma kramar /Gerd

http://gerd-geddfish.blogspot.com

 

Piedra

19 oktober 2011 15:55

Du är min idol. Vet du om det? Ja vet du, vid det här laget skulle jag också mycket väl kunna spela galen om det behövdes. Kram!

http://piedra.bloggplatsen.se

 

Bling

19 oktober 2011 16:25

Värk och trött idag ja med. Sinnesro är nog största lyckan.
Kram

http://savebling.blogspot.com

 

optimist

19 oktober 2011 18:59

Det är alltid bättre att få stilla sig i bön och försöka att inte oroa sig, men inte alltid lätt. Det finns så mycket runt om oss som vill störa och förstöra.
Vi får be till Honom som vet allt och som ser mycket längre fram än vi ens kan förstå.
Fin bild, den strålar ut lugn, känns det som. Är det hemma hos dig? Härlig nåldyna och vacker hatt.
Kram.

http://optimist.bloggplatsen.se

 

Blandade karameller

19 oktober 2011 20:48

Sinnesrobönen, inte bara de tre första välbekanta raderna, utan resten som du skrev - kändes som om jag behövde läsa nyss - och om igen senare. Tack.

http://senioren.bloggplatsen.se

 

Måna

19 oktober 2011 21:31

jag förstår dig,att inte ha ork är så oerhört frustrerande. Men du kommer igen, eller hur? StorStyrkeKramen

http://mnamittikrleken.blogspot.com

 

Simona

20 oktober 2011 07:23

Att känna sig som du gör känner jag till allt för väl själv... Sinnesrobönen är bra att ha tillhands ☺ Kram

http://pagottochont.blogspot.com

 

paloma

20 oktober 2011 10:01

En sak har jag lärt mig med mina barn och tjafs med myndigheter och sjukvård då min lille prins var med oss! En mamma vet ALLTID bäst!! sina barns behov!! så är det! sedan kan speciallisterna komma med sina åsikter och råd bäst de vill!/kram

http://www.paloma.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Skriver lite tafatt några rader för att vänja mig vid att skriva lite bloggeri igen. Hjärtröttheten är nu utredd hos proffsen och det är ju som jag sagt hela tiden. Men ni vet hur det är. Det skall ältas och läsas och skickas hit o dit och sen ...

  Jag fick nog helt enkelt bloggtorka och annat som jag glömt av. Men nu känns det roligt att skriva igen. Så jag hoppas att det blir konternuerligt. Lite update då. Lilltösa har börjat på gymnasium och läser till stylist. Jag kommer att lägga ...

  Hej alla gamla och förhoppningsvis nya bloggarvänner.   Länge sedan Blessing lade händerna på tangentbordet för att beskriva vardagen och dela livet från den Värmländska "hufvudstaden".   Jag undrar vilka av de gamla kamraterna som är kva...

  Augusti älskade augusti..Ännu bättre september, oktober, november      Vilken sommar vi har haft. Nu måste väl ändå soldyrkarna vara glada? Jo jag har lidit. Och idag ör det 17 grader ute och jag tycker det är skönt. Jag älskar att solen ly...

  Och faktiskt så hade jag Gevalia att bjuda på hehe! Stortösa ringde på förmiddagen igår och sa att hon längtade efter mami.Droskföraren är gammal bekant och det var riktigt trevligt.   Lilltösa blev riktigt glad.Hon har börjatsommarjobba in...